info@gardenmarket.se
Det finns ingen krydda som sitter djupare i det svenska köket än dillen. Den ligger i gravlaxen, i dillsåsen till den kokta fisken, i lagen som kräftorna badar i, över den nykokta färskpotatisen, i gurkburken och i ärtsoppan. När du sår dill odlar du inte bara en smaksättare, du odlar en ingrediens med kulturellt minne.
Det fina är att dill också är en av de allra enklaste grödorna du kan ge dig på. Den gror villigt, kräver ingen gödsling, tål svensk svalka och sköter i stort sett sig själv. Den enda riktiga konsten ligger i att förstå en sak: dillen vill blomma, och i den svenska sommaren vill den blomma fort.
Blomningen är inte bara ett problem, den är också hela poängen med dillkronorna. Lär dig att läsa den, så får du både späda blad hela sommaren och perfekta kronor lagom till kräftskivan.
De flesta grödor i Sverige kämpar mot kylan. Dillen gör tvärtom, den älskar svalkan och trivs i den vår och försommar som är vårt klimat. Dess utmaning är en annan, och den är typiskt svensk: ljuset.
Dill blommar som svar på långa dagar. Den läser dygnets längd, och när midsommarljuset ligger på i sjutton, arton, tjugo timmar i sträck tolkar plantan det som en signal att skynda sig vidare till blomning och frö. Lägg till värme och trängsel, så går det ännu fortare. I praktiken betyder det att en dill sådd i maj ofta står i blom redan i slutet av juni eller början av juli, just när du hoppades på som mest blad.
Den som inte känner till detta blir besviken: plantan skjuter i höjden och verkar ta slut. Men det är inte att den tar slut, det är att den gör exakt det den ska, fast tidigare än i sydligare länder. Och kronorna den sätter är precis de blomflockar du vill ha till inläggning och kräftor. Naturen har råkat tajma dillens blomning med den svenska gurk- och kräftsäsongen.
GardenMarket tipsar
Knepet är inte att stoppa blomningen, utan att planera för den. Vill du ha blad länge, så lite och ofta så att nya plantor hela tiden står på tur. Vill du ha kronor, låt några plantor blomma i fred. Då arbetar midsommarljuset för dig i stället för emot dig.
Dill hinner från frö till skörd på ungefär 30 till 60 dagar, så den passar hela landet. Det som skiljer är när du kan så på friland, vilket styrs av frosten och hur snabbt jorden värms upp på våren.
Direktsådd från april när jorden går att arbeta. Lång och ljus säsong. Så lite och ofta för jämn bladskörd hela sommaren.
Direktsådd i maj, när nattfrosten släppt och jorden känns ljummen. Successionssådd var tredje vecka fungerar fint hela försommaren.
Så sen maj till juni när marken värmts upp och frostnätterna är över. Säsongen är kortare i norr, men dillens snabba frö-till-skörd hinner gott.
Oavsett zon gäller samma princip: dill är en kallsäsongsväxt. Den trivs bäst i försommarens svalka och stressas av högsommarens hetta, vilket är ännu ett skäl att så tidigt och i omgångar.
Här finns en regel som inte går att förhandla om: dill sås direkt på plats och får aldrig flyttas. Plantan har en känslig pålrot som inte tål omplantering, så hoppa över förkultivering i kruka och så där den ska stå.
Djup. Lägg fröna ungefär 1 centimeter djupt, gärna i en grund fåra. Täck löst och tryck till lätt.
Temperatur. Dillen gror vid 15 till 20 grader. Vid den värmen tar groningen oftast 10 till 15 dagar. I kallare jord gror den också, men långsammare, så ha tålamod tidigt på säsongen.
Fukt. Det vanligaste nybörjarmisstaget är att låta såytan torka ut. Håll jorden jämnt fuktig tills plantorna är uppe, sedan är dillen betydligt mer tålig.
Vill du ha blad hela sommaren är successionssådd din bästa vän. Så en ny liten rad var tredje vecka från sådd-start, så har du alltid späda plantor på gång medan de äldre går i kronstadiet.
När plantorna kommit upp glesar du dem. Hur glest beror på vad du är ute efter. Vill du ha mängder av späda bladplantor kan du odla tätt och skörda hela unga stänglar. Vill du i stället ha kraftiga plantor som sätter rejäla kronor ger du dem mer plats. Ett spann på ungefär 10 till 20 centimeter mellan plantorna fungerar för de flesta, med 20 till 40 centimeter mellan raderna så att luften kommer åt.
Just luftigheten är värd att tänka på i svenska lägen. Tät, fuktig och sval sådd kan locka fram svamp och bladlöss, medan en luftig rad får plantorna att stå friska.
En granne att hålla på avstånd är fänkål. Plantera inte dill och fänkål tätt ihop. Fänkål är allelopatisk, den utsöndrar ämnen som kan hämma andra växters tillväxt, och dillen är en av dem som tar illa vid sig. Ge dem varsitt håll i trädgården, så mår båda bättre.
Vattning. Vattna tills plantorna är ordentligt etablerade, sedan är dillen torktålig och klarar sig på det mesta. Det viktigaste är jämnhet under groningen och de första veckorna. Torkar det ut och blir blött om vartannat blir groningen ojämn och plantorna stressas lättare till tidig blomning.
Näring. Här är det enklaste rådet också det rätta: dillen behöver ingen gödsling. Den är en sval, anspråkslös ört som klarar sig utmärkt i mager till medelgod trädgårdsjord. Häll inte på färsk stallgödsel eller kväverik näring i tron att du hjälper den. Ett överskott av kväve driver lös, vattnig bladmassa på bekostnad av den koncentrerade aromen, och dillens hela värde sitter i aromen. Är jorden mycket mager räcker det att mylla ner lite mogen kompost före sådd.
Vanliga problem. Två saker dyker upp oftast. Det första är ojämn groning, nästan alltid orsakad av uttorkad såyta. Lös fukten och problemet försvinner. Det andra är förtidig blomning, alltså att plantan skjuter i höjden innan du hunnit skörda blad. Orsaken är långa dagar i kombination med värme, trängsel och torkstress. Du kan inte stoppa midsommarljuset, men du kan så i omgångar, hålla fukten uppe och ge plantorna lite lätt skugga under de hetaste sommarsådderna. Och kom ihåg: en planta som blommar ger dig kronor, inte ingenting.
Dill är en robust ört med få fiender, men två är värda att känna igen under svenska förhållanden.
Den vanligaste är bladlöss, som gärna samlas på de späda skottens spetsar, särskilt i täta, torra bestånd. De är sällan en katastrof. Spola av dem med vatten, så inte för tätt så att luften kommer åt, och gynna nyckelpigor och blomflugor genom att låta några dillplantor blomma. De gula flockarna är magneter för nyttodjur.
Den andra fienden är egentligen en glädje. På dillen, fänkålen och morotsblasten lägger makaonfjärilen sina ägg, och dess larver är stora, gröna med svarta och orange band. Många nybörjare blir oroliga, men det här är värdväxten för en av Sveriges vackraste fjärilar. Har du gott om dill, lämna larverna i fred, eller plantera helt enkelt lite extra så räcker det åt både dig och fjärilen.
Förebyggande är som vanligt bättre än krishantering: luftig sådd, jämn fukt och en blandad trädgård som rymmer nyttodjuren håller dillen frisk utan att du behöver ingripa.
Dill brukar delas in i bladdill, som odlas för sitt frodiga grönt, och krondill, som får gå i blom för kronornas skull. Det praktiska är att du inte behöver välja. En klassisk, lättodlad dill ger dig båda: späda blad tidigt på säsongen och vackra kronor när den väl blommar.
I GardenMarkets sortiment är det just en sådan allroundsort vi rekommenderar. Krydda Dill är en klassisk dill som ger riklig skörd av både blad och kronor, alltså hela dillberättelsen i ett och samma frö. Den är härdig, självsår sig villigt och blommar i gula flockar som pollinatörerna älskar. Bäst av allt: fröna är svenskodlade, av Annika på Vabränna gård utanför Varberg, vilket gör dem väl anpassade till vårt klimat. Du odlar en dill som redan vant sig vid svenska somrar.
För nästan all hemodling är en sådan klassisk dill det självklara valet. Den täcker både kräftskivans kronor och sommarens bladskörd utan att du behöver hålla reda på flera olika sorter.
Bladskörd. Du behöver inte vänta länge. Bladskörden kan börja redan när plantorna är ungefär 15 till 20 centimeter höga. Klipp då de yttersta stjälkarna nerifrån och låt mitten växa vidare. När plantan når 30 till 40 centimeter är bladvolymen som störst. Skörda ofta, det håller plantan i bladfas en aning längre.
Dillkronor. Kronorna, blomflockarna i parasollstadiet, skördas när ungefär 70 till 80 procent av de små blommorna i varje flock har slagit ut. Tar du dem för tidigt blir smaken svag, väntar du för länge och fröna börjar sätta sig tappar de i arom. Det är de här kronorna som ger kräftlagen och inläggningsgurkan sin karaktär.
Fröskörd. Vill du ha egen dillfrö, eller bara låta plantan självså sig, låter du kronorna stå kvar tills de mörknat och torkat på plantan. Skaka sedan ner fröna i en papperspåse.
Förvaring. Dill tappar sin doft snabbt när den torkas, eftersom det är de flyktiga oljorna som ger den sin karaktär. Det bästa sättet att spara sommardill till vintern är att frysa den.
GardenMarket tipsar
Hacka nyskördad dill, packa den i isbitsformar med lite vatten och frys. Då har du sommarens smak kvar långt in på den mörka årstiden, betydligt bättre än torkad dill.
Och glöm inte självsådden. Låter du några plantor gå i full frö utan att klippa bort kronorna faller fröna till marken och gror nästa vår. Efter första året kan du i praktiken ha ett självförsörjande dillfält, en gammal klok vana i svenska bondträdgårdar.
Sammanfattat är dill ungefär så enkelt som odling blir:
Är det din första krydda att odla? Då har du valt rätt. Få grödor ger så mycket tillbaka för så lite jobb, och få smakar så omisskännligt av svensk sommar.
Dillens namn betyder att lugna. Ordet dill kommer från det fornnordiska dilla, som betyder att vagga, lugna och stilla. Det är ingen slump. Vikingarna gav dillvatten åt skrikiga, koliksjuka spädbarn, och örten fick troligen sitt namn just för den användningen. Lugna-örten, bokstavligen.
Dill och kummin delar bokstavligen sin kärnarom. Det ämne som ger dillfrön och kumminfrön deras besläktade doft, karvon, är samma molekyl i båda. Skillnaden i smak kommer av allt det andra som finns runt karvonet i den eteriska oljan. Kärnan är identisk, kragen runt den skiljer sig.
Dill är dessutom en av de äldst dokumenterade kryddorna i skrift. Den nämns i Bibeln (Matteus 23:23) som en av de vardagligaste trädgårdsörterna man gav tionde av. En krydda så självklar att den användes som exempel på det alldagliga, redan för tvåtusen år sedan.
Odla gurka i Sverige med varm jord, rätt sort och jämn vattning. Så, plantera och skörda utan beska frukter i växthus eller friland hela sommaren.
Odla basilika i Sverige med rätt värme, ljus och knipning. Lär dig så, plantera, skörda och välja sorter som trivs i kruka, på fönsterbräda och under sommaren.
Du har sått dina frön, nu har du många fina småplantor som står och stampar i brätten och krukor. Det är soligt ute och dom vill ut. Hur gör man nu?
Lär dig vad du ska tänka på när du ska odla morötter. Vad är skillnaden mellan sorterna? Vad kan gå fel? Hur lagrar jag mina morötter?
